onsdag 4 januari 2012

Årsresumé Del 2 - havsfiskeveckan




Med start två veckor efter PNC-helgen är en veckas havsfiske inplanerat, även om Leif är tvungen att jobba några dagar mitt i. Redan första helgen blir det en liten lucka i vädret som medger årets första tur till 10-gradaren för vår del. Avfärd sent fredag kväll och efter en misslyckad ankring är vi äntligen igång och fiskar någon gång efter midnatt. Vi siktar på att fiska natten precis i gränslandet mellan hård- och mjukbotten på ca 400 meters djup, där vi tror mest på vitrocka. Efter någon timmes fiske får Benny en vitrocka, tyvärr en av de mindre som fångats därute.


Under morgonen drar Henke en fin bläkäxa på 780 gram som följs upp av en 760 grammare av Leif.




Vinden vänder lite och vi pendlar nu in och ut över kanten med hårdbotten. Pirålen är ett stort problem så fort man kommer ut på mjukare botten, vilket gör att betena behöver kontrolleras ofta. Under en av dessa beteskontroller tar det plötsligt tvärstopp i mellanvattnet när Leif tar upp sitt tackel. Vi gissar på en stor sej även om det går rejält tungt. Till vår förvåning dyker en stadig långa på 18,9 kg upp bredvid båten till slut!



Henke följer upp med en lubb på 8,5 kg samt en långa på 14,6 kg. Vi får även några sejar, men inga större.




Leif och Henke var tvungna att jobba, men Per anslöt istället för resten av veckans fiske. Benny och Per börjar veckan med att testa piggvarställen som vi fått tips om. Med samma metoder som i Öresund, dvs "bottentrollade" sill- och makrillstrimlor på långa släptafsar, fiskades intressanta platser av i fjordsystemet runt Orust. I skymningen har dem ett formidabelt fiske och när vi pratar sent på kvällen har dem landat följande grymma svit: 1050, 1720, 1750 samt 1850. Hyfsat kvällsfiske... Detta var startskottet för en hel mängd stora piggvarar som fångades senare under säsongen i dessa vatten.










Dagen därpå fortsatte dem fisket i samma produktiva område, men det visade sig att piggvararna är lynniga rackare och inte en enda behagade att nappa. Väldigt kraftig vind försvårade visserligen, men ändå. Storbåten trailades upp och upp till Hunnebostrand igen för nytt försök mot 10-gradaren i slutet av veckan. Leif som jobbat i Nässjö dessa dagar var givetvis grymt sugen på piggvar också, så han trailade "lillbåten" till Orust för ett försök innan det var dags för 10-gradaren. Inte långt från samma område där Benny och Per hade haft sitt kanonfiske blev det bingo redan efter 45 minuters fiske med en piggvar på 2060! En mindre piggvar till och sen blev det att fiska upp betesfisk inför djupfisket.




Piggvaren är en glupsk rovjägare. Vår erfarenhet är att stora beten är fördelaktiga, vilket inte är svårt att förstå när man betraktar "sopnedkastet" som dessa fiskar besitter!




Hur som helst, efter några korta timmars sömn i Hunnebostrand kastar vi loss "storbåten" vid 2-tiden på natten mot 10-gradaren igen den 16 juni. Tre timmar senare är vi uppankrade och kan börja fisket, som är riktigt dåligt till att börja med. Men ett antal omankringar senare (ja, det är jobbigt och tidsödande att ankra om på 400 meters djup..!) lossnar fisket mer och mer. Ser man på ekolodet att det är sej i mellanvattnet kan det vara effektivt att ha ett spö som gungar med båtens rörelser på den nivån. Långa "blekajiggar" som agnas med fiskstrimlor som extra krydda har gett många överraskande hugg på detta "bonusspö". Se bara till att låsa spöhållaren och ha bromsen lagom hårt, en skaplig sej river iväg stenhårt direkt efter hugget! Ser man mer aktivitet lönar det sig att överge bottenmetet en stund och veva upp och ner aktivt istället, sejarna brukar smälla på ganska omgående då. På detta fiske fångar vi en del sej under dagen med toppar på 6750 och 6250 till Leif och en på 6,3 kg till Per. Benny kontrar med en långa på drygt 9,5 kg och Leif tar två blåkäxor strax under 7 hg.














I sista ankringen, som görs på ostkanten från toppen sett, blir det bingo på metet. Det börjar med ett ganska försiktigt napp på Leifs makrillagnade tackel. Av motståndet att döma känns det som en mindre lubb. Glädjen ombord blir desto större när det visar sig att det är en blålånga som dyker upp från djupet. Den förekommer härute, men är ändå ganska ovanlig. I storfiskregistret finns endast två tidigare fiskar registrerade genom åren. Det var ingen jätte för sin art med sina 3320 gram, men ändå en häftig fångst som förgyllde dagen och hela fiskeveckan faktiskt. I nersläppet därefter hinner Leifs tackel precis landa på botten och dunka ett fåtal gånger när det suger i desto kraftigare. En betydligt tyngre fajt senare kan vi landa en grann långa på 18,6 kg. Egentligen vill vi fortsätta att fiska, vädret är fortfarande på topp, men vindarna ska tillta kraftigt under kvällen så vi måste motvilligt bryta och ge oss tillbaka mot svenska kusten igen.






Fortsättning följer...